Studien har över tid följt män och kvinnor som har invandrat till Sverige från EU15 eller östafrikanska länder från invandringsåret (mellan 1991 och 2010) till och med 2019. Även om majoriteten har hittat sysselsättning så visar den även att en relativt hög andel är inaktiva under hela tidsperioden och andra rör sig mellan inaktivitet och aktivitet, men inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden – varken som anställda eller egenföretagare.
Forskarna fastslår att de individuella förutsättningarna spelar en stor roll för möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Hit räknas både direkt mätbara faktorer som ålder, kön och utbildning men även mer ”mjuka” värden som ambition och social förmåga. Resultaten i studien visar att för att förbättra integrationen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden så behövs särskilt insatser för att öka utbildningsnivån och andra färdigheter som är viktiga för att få jobb. Forskarna fann dock att avkastningen på högre utbildning tycks vara starkare för invandrare från EU15 än från Östafrika. Det kan bero på större svårigheter att förmedla och värdera kunskap för personer med bakgrund i kulturer som skiljer sig mer från den svenska.
– Det kan därmed behövas ökade insatser för att validera kunskaper och färdigheter inhämtade genom exempelvis formell utbildning i andra länder och tidigare yrkeserfarenheter, säger Sofia Wixe, universitetslektor i nationalekonomi och en av författarna bakom studien.
Var man bor spelar roll
Studien visar dessutom att var man bor spelar roll för om invandrare etablerar sig på arbetsmarknaden eller om de förblir inaktiva. Forskarna menar på att det tycks vara särskilt viktigt att skapa möjligheter för dem att kunna bosätta sig i socioekonomiskt starkare områden. Särskilt tydligt syns detta i gruppen östafrikanska kvinnor – där boende i socioekonomiskt starkare områden leder många in på en karriärväg som startar i studier och som slutar i en anställning. Dock gäller snarast det omvända för östafrikanska män – de är mer sannolika att ta aktiva karriärvägar om de bor i socioekonomiskt svagare områden.
Bland personer födda i EU15-länder så gynnas även de av att bo i områden med lägre grad av fattigdom och etnisk segregation.
– Det finns därmed inte någon ”catch-all”-lösning gällande boendeintegration för att uppnå en väl fungerande arbetsmarknadsintegration för invandrare i Sverige, säger Sofia Wixe.
Arbetsmarknadsintegration är av yttersta vikt
Forskarna säger i rapporten att arbetsmarknadsintegration är av yttersta vikt för personerna själva eftersom jobb och tillräckliga inkomster är en förutsättning för både konsumtion och välfärd. Det är även väldigt betydelsefullt för staten, regioner och kommuner eftersom en arbetande befolkning inte bara ökar skatteintäkterna utan även minskar välfärdsutgifterna.
Att invandrare deltar på arbetsmarknaden ökar även utbudet av kompetens och möjligheten till matchning på arbetsmarknaden, vilket skapar bättre förutsättningar för tillväxt och utveckling av Sverige som helhet.
Fakta
Rapporten är författad av Johan Klaesson, professor i nationalekonomi, och Sofia Wixe, universitetslektor i nationalekonomi. Båda är verksamma vid Centre for Entrepreneurship and Spatial Economics vid Jönköping International Business School, JU.
Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Jönköping International Business School och Hälsohögskolan i Jönköping och finansieras av Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. För mer information om projektet se https://ju.se/center/cense/projects/integration-is-a-process.