Från den 1 januari 2027 behöver arbetsgivare i regioner och kommuner inte längre söka dispens hos Arbetstidsnämnden för varje dygnspass. Beslut om arbetspass över 20 timmar, men högst 24 timmar, kan i stället fattas lokalt efter MBL-förhandling – så länge situationen ryms inom nämndens etablerade praxis. Det låter som en förenkling, men ansvaret flyttar också hem till den egna organisationen.

Gränsen för en skattefri julgåva höjs till 600 kronor inklusive moms i år, 50 kronor mer än förra året. Julbordet är fortfarande skattefritt för medarbetarna som intern representation. Men reglerna har fallgropar, och den som missar dem kan göra en uppskattad gest till en skattepliktig förmån.

Ett utdrag ur belastningsregistret i ett förslutet kuvert, läst och sedan förstört. Arbetsdomstolen har slagit fast att den hanteringen inte var behandling av personuppgifter enligt GDPR. Men domen är ingen frisedel – för de flesta tjänster har arbetsgivaren fortfarande ingen rätt att kräva ett registerutdrag.

När året går mot sitt slut växer ofta att-göra-listorna snabbare än timmarna räcker till. Budgetar ska landas, projekt stängas och kunder hinna få sitt före jul. Men en tillfällig topp får inte glida över i en ohälsosam arbetsbelastning – och där har chefen både ett ansvar och konkreta verktyg.

Sedan den 1 oktober gäller en ny mottagandelag som ändrar när personer som söker asyl får arbeta i Sverige. LMA-kortet har ersatts av ett ansökningskort med QR-kod, och för arbetsgivare innebär det en ny rutin: rätten att arbeta ska kontrolleras där och då, inte en gång för alla.

Att erbjuda medarbetare frivilliga avgångsöverenskommelser kan kännas som en mjukare väg än uppsägningar på grund av arbetsbrist. Men en dom från Arbetsdomstolen visar att vägen inte går förbi medbestämmandelagen – inte ens för en arbetsgivare utan kollektivavtal. För HR som just nu sitter med nästa års budget och bemanningsplaner är domen värd att läsa noga.

Den 31 oktober stänger Försäkringskassan sin oinloggade tjänst för sjukanmälan. Från den 1 november måste arbetsgivaren vara ansluten till myndighetens e-tjänster och logga in för att anmäla en sjuk medarbetare. Det låter som en administrativ detalj, men för den som inte har ordning på behörigheterna kan det bli ett hinder i ett läge där tiden faktiskt spelar roll.

Den 2 december 2026 ska EU:s plattformsdirektiv vara genomfört i alla medlemsländer. Reglerna riktar sig mot digitala arbetsplattformar, men frågorna de väcker – vem som är arbetstagare och hur automatiserade system får leda arbete – angår betydligt fler än gigekonomins appar.

EU:s lönetransparensdirektiv skulle vara infört i medlemsländerna senast den 7 juni 2026. För HR innebär det att lönesättning, rekrytering och lönekartläggning behöver kunna förklaras – öppet och i förväg.

AI-driven automatisering av administrativa och koordinerande arbetsuppgifter pekas ut som en växande omställningsrisk. För HR blir frågan inte bara hur organisationen kan effektivisera, utan hur medarbetare ska få möjlighet att växla kompetens i tid.