Turkos eller brun organisation: Att navigera i dagens organisationsvärld kan kännas som att vandra genom en kalejdoskopisk färgpalett. Dessa två organisationstyper står i stark kontrast till varandra och speglar olika filosofier och synsätt som präglar sättet vi arbetar och leder på. Vilken organisationstyp är du del av? Och vilken passar framtidens affärsklimat? Låt oss utforska detta tillsammans.
Turkos eller brun organisation – var börjar resan?
Konceptet kring organisationsfärger bygger på Frederick Laloux’ bok *Reinventing Organizations* från 2014. Inspirerad av spiral dynamics och Abraham Maslows teori om mänskliga behov, identifierade Laloux olika utvecklingsstadier i organisationer, var och en representerad av en färg. Turkos eller brun organisation visar tydligt hur filosofierna bakom ledarskap och organisation utvecklas genom historien och i olika affärsklimat. Medan bruna organisationer speglar hierarkisk struktur och tradition, är turkosa organisationer ett uttryck för decentralisering och självorganisering.
Brunt härstammar från den tidiga industrialiseringen och präglas av struktur, rutiner och en stark betoning på att säkra stabilitet. Denna modell har varit avgörande för att skapa storskalig produktion och effektivitet under perioder av ekonomisk tillväxt. Turkost, å andra sidan, är framtidens färg – en rörelse mot helhet, transparens och mening i arbetet. Turkosa organisationer uppmuntrar innovation, samarbete och möjliggör snabb anpassning i en föränderlig värld.
Vilka färgval gör du för din organisation idag? Och hur reflekterar dessa val de behov och utmaningar din verksamhet står inför?
Hur känner vi igen en brun organisation?
En brun organisation är ofta traditionell, strikt och top-down-styrd. Vilken typ av ledarskap trivs bäst här? Det finns dock risker med denna modell. En överdriven betoning på hierarki och rigiditet kan leda till bristande innovationsförmåga och svårigheter att anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden. Den präglas av:
Hierarki: Ett tydligt pyramidformat ledarskap.
Processer: Strikta regler och policys som styr beteenden.
Kortsiktig målbild: Fokus ligger ofta på kvartalsresultat snarare än långsiktig hållbarhet.
Kultur: Överlevnad och stabilitet är centrala värderingar.
Denna modell passar organisationer som verkar i starkt reglerade branscher eller där minimala risker är av yttersta vikt, till exempel inom finanssektorn eller offentlig verksamhet.
Frågor att reflektera över:
- Ser din organisation stabilitet som en framgångsfaktor?
- Hur mycket hierarki behövs för att skapa ordning, och var blir den en begränsning?
Vad är unikt med en turkos organisation?
Turkosa organisationer är radikalt annorlunda. De är formade för att vara agila och mångdimensionella. Men vilket ledarskap behövs för att driva dessa organisationer? Här finns också risker. I en alltför decentraliserad struktur kan det uppstå förvirring kring ansvarsfördelning och prioriteringar, särskilt om transparens och samarbete inte fungerar optimalt. De utmärks av:
Självorganisering: Team och medarbetare har mandat att fatta egna beslut.
Meningsfullhet: Arbetet handlar inte bara om pengar, utan om att bidra till en högre vision.
Helhetssyn: Människan ses som en helhet – yrkesliv och privatliv integreras för balans.
Transparens: Öppenhet är normen – från löner till strategiska beslut.
Turkosa organisationer attraherar oftare individer som söker autonomi och innovation. Dessa strukturer har visat sig framgångsrika i snabbföränderliga branscher, såsom teknik och entreprenöriella verksamheter.
Frågor att reflektera över:
- Hur kan din organisation ge medarbetare mer frihet utan att tappa riktning?
- Vad skulle det innebära att bygga en mer transparent kultur hos er?
Så leder du en turkos eller brun organisation mot framtiden
Som ledare står du inför ett kritiskt val: Hur balanserar du behovet av stabilitet med kravet på innovation? För att framtidssäkra din organisation behöver du:
Analysera nuläget: Kartlägg organisationens nuvarande struktur och identifiera om den domineras av brun trygghet eller turkos flexibilitet.
Definiera framåtblickande mål: Vilka resultat vill ni uppnå på lång sikt? Turkosa modeller kan skapa snabbare anpassning till marknadsförändringar och ökad innovationskraft.
Hitta balansen: De flesta organisationer behöver inte vara helt bruna eller helt turkosa. En hybridmodell kan vara mest effektiv beroende på bransch och affärsklimat.
Investera i kultur: Ledare måste säkerställa att medarbetare känner sig delaktiga i en tydlig och meningsfull vision. Detta är särskilt viktigt i turkosa organisationer.
Hur skapar organisationsstrukturen verkligt värde?
Forskning visar att turkosa organisationer tenderar att ha högre medarbetarengagemang, vilket leder till lägre personalomsättning och bättre kundnöjdhet. Turkosa eller bruna organisationer har olika styrkor – bruna organisationer kan dock vara mer effektiva för att leverera konsekventa resultat i lågvariabla miljöer.
Ledningsgrupper bör noggrant överväga hur deras organisationsfärg bidrar till att optimera prestation och värdeskapande. Exempelvis kan en bank tjäna på att hålla en brun basstruktur för stabilitet, samtidigt som man implementerar turkosa element för att driva innovationsprojekt och skapa framtidsfokus.
Tankeväckande frågor för din organisation
- Vilken balans mellan stabilitet och innovation behöver din organisation?
- Hur stämmer er nuvarande struktur överens med era strategiska mål?
- På vilket sätt stödjer ni medarbetare som söker självförverkligande och autonomi?
- Vad behöver ni förändra för att skapa mer långsiktig konkurrenskraft?
- Hur ser det ut hos oss? Har vi en turkos eller brun organisation?
Att välja mellan turkos eller brun är inte bara ett val av struktur – det är en fråga om att skapa en arbetsplats där människor och affärer kan blomstra tillsammans. Vilken färg väljer du för framtiden?
Läs också: Ny kravstandard ska få företag och organisationer att växla upp innovationsarbetet
