Att skapa en arbetsplats där varje detalj är utformad med hänsyn till hjärnans behov är mer än bara en trend – det är en revolution inom arbetsmiljöutveckling. Passioneffects chefredaktör träffade Mia Öhrn som här delar med sig av sin expertis om hur en genomtänkt utformning av kontorsmiljön kan minska stress, öka kreativiteten och främja ett mer harmoniskt samarbete. Från färgval till mötesstruktur, utforskar vi hur varje element bidrar till en mer hjärnvänlig arbetsdag.
Mia belyser vikten av vardagens utformning för att stimulera hjärnan, betydelsen av psykologisk trygghet och hur man skapar en arbetsmiljö som aktivt bidrar till medarbetarnas trivsel och engagemang. Med en blandning av vetenskapliga principer och konkreta tips, ger intervjun med Mia Öhrn oss verktygen att förändra våra arbetsplatser till det bättre.
Hej Mia Öhrn, kontorscurator. Du talar om att skapa ”hjärnvänliga arbetsmiljöer”. Kan du förklara vad detta innebär?
– Det handlar i grund och botten om att utforma kontorsmiljöer och arbetssätt som tar hänsyn till hur vår hjärna fungerar och reagerar på olika stimuli. Så att människor känner sig lugna, fokuserade och inspirerade att samarbeta och vara kreativa. Det kan innebära allt från att leda möten på specifika sätt och välja färger och former på inredning som gör att stresscentrat i hjärnan lugnas. Så att kreativiteten ökar.
Många av våra läsare samlar medarbetarna till möten eller workshops för att få igång samarbete och kreativitet i organisationen. Är det något sådant du menar?
– Ja, många företag lägger krut på workshops eller kick-offer för hela företaget. Men det är vardagarna däremellan som jag bryr mig mest om. Även dessa behöver erbjuda utrymmen och möten som stimulerar hjärnan och bjuder in till samskapande. Så man stärker samarbete, inte bara vid särskilda tillfällen!
Vad gör man för fel på kontoren idag?
– Idag ser jag att de flesta kontor har långa rader av skrivbord och oinspirerande, vita miljöer. På sin höjd några trötta växter. Omedvetet triggar detta faktiskt vårt stresscentra, amygdala. För hjärnan tolkar miljön som att den ger låg överlevnadsfaktor. Lägg till detta sociala skav med kollegor och ett ledarskap som kanske inte funkar. Även detta triggar stresscentra, vilket principerna inom neuroledarskap hjälper oss att förstå. Allt detta är omedvetna processer, men som triggar ett sk ”away respons”, och hjärnan säger ”ta mig till bättre jaktmarker”. Dvs bort från kontoret.
Om man istället jobbar medvetet med bra, hjärnvänlig inredning och med att stärka psykologisk trygghet kommer hjärnan signalera att det här är ett bra ställe att vara på. Vilket ger ett sk ”toward respons” vilket höjer engagemang och viljan att vara på kontoret.
Du betonar vikten av psykologisk trygghet på arbetsplatsen. Vad är det?
– Med hjälp av Amy Edmondson, professor på Harvard, har man i studier bla på Google identifierat att psykologisk trygghet är den viktigaste framgångsfaktorn i de bästa teamen.
- Dessa team belönar sårbarhet.
- Man vågar nytt och delade ofärdiga idéer utan att rädsla att bli förlöjligad eller utfryst.
- Dessutom utmanar man öppet varandras tankesätt.
När en grupp inte har psykologisk trygghet är beteendena ovan sådana som triggar stress i hjärnan. De signalerar att vi riskerar att vara svag och kanske bli ”utfryst av flocken”. Amygdalan skapar ett sk ”away respons”. Vilket har en negativ effekt på vårt engagemang.
För bättre samarbete och kreativitet behöver man se till att hjärnan är i ett optimalt stadie där stressrespons inte tiggas. Utan att delar av hjärnan som har med kreativitet och beslutsfattande att göra stimuleras.
Slutligen, vilka råd skulle du ge till företag som strävar efter att skapa en arbetsmiljö där medarbetarna trivs och samarbetar effektivt?
– Satsa på hjärnvänliga beteenden när ni ses! Få till psykologisk trygghet vid möten kan man bland annat göra genom att:
- Genomföra möten på inkluderande sätt, så att alla känner sig hörda och sedda.
- Arbeta bort hierarkier genom att välja bort långa konferensbord som signalerar att den som sitter i huvudänden vet bäst.
- Bjud in sårbarhet genom att våga vara lite mer personlig.
I slutändan handlar det om att tänka på sådant som skapar bra kontakt mellan människor. Vilket ju är lite extra utmanande när många jobbar på distans. Men som jag brukar säga:
”Ju mer digitaliserade vi blir, desto mer mänskliga behöver vi vara.”
Mer om:
Mia Öhrn har över 20 års erfarenhet av att driva varumärkes- och strategiarbete med människan i fokus. Bla inom UD, PR-branschen och på Handelshögskolan i Stockholm. Under sin internationella karriär har hon varit baserad i Asien, London, Bryssel och Paris. Parallellt med denna karriär har hon yogat och mediterat i snart 25 år. De år hon bodde i Asien studerade hon med munkar, vilket väckte intresset för hjärnforskning.
Numer erbjuder hon kurser och konsulttjänster inom ämnet ”hjärnvänliga arbetsmiljöer”. Läs mer om Mia på hemsidan här.
Läs också: Vad är Ikigai? Hemligheten för att hitta meningen med livet