Den 11 mars 2020 utlyste WHO, Covid-19 som en global pandemi. Över en natt agerade hela världen med åtgärder. I Sverige satt vi alla klistrade framför tv-apparaterna för att lyssna till Folkhälsomyndighetens rapporter om antalet döda, sjuka och fick tydliga instruktioner om att stanna hemma vid minsta symptom, tvätta och sprita händerna samt att håll i, hålla ut och hålla avstånd. Åtgärder som vi alla tog på största allvar, med all rätt, för att minska smittspridningen. Med hög motivation, stödjande arbetsplatser samt aktiva och medvetna val hela vägen ner på individnivå ser det idag ut som att vi i Sverige gjorde väldigt mycket rätt.
I skuggan av Covid har hjärt-kärlsjukdomar varit den vanligaste dödsorsaken i Sverige under många år. Idag behandlas två miljoner svenskar för högt blodtryck. En halv miljon har diabetes. Hälften av oss är överviktiga eller lider av fetma och nästan lika många av den yrkesverksamma befolkningen har en hälsofarligt dålig kondition. Den vanligaste orsaken till sjukskrivning är kopplad till psykisk ohälsa, tätt följt av smärta i rörelseapparaten. Första steget i att vända på denna tråkiga statistikösningen finner vi i vårt sätt att leva. Stillasittandet har blivit en av vår tids största hälsofaror och vi svenskar, även om vi är duktiga på att sätta av tid i kalendern för ett eller två träningspass i veckan, är ett av världens mest stillasittande folk. Vi sitter i genomsnitt 9-10 timmar om dagen.
Jag kan inte låta bli att fundera över hur vi tillsammans skulle kunna påverka hälsoläget för att inte tala om hur det skulle påverka dödligheten om vi tog fysisk inaktivitet på samma allvar som Covid-19.
TÄNK OM vi tillsammans från högsta instans och hela vägen till individnivå tog samma ansvar för vår hälsa som vi gjorde för att stoppa smittspridningen.
TÄNK OM Folkhälsomyndigheten varje vecka informerade oss om antalet hälsorelaterade dödsfall, hur många som nydiagnostiserats med livsstilsrelaterade sjukdomar samt matade oss med korta och tydliga åtgärdspaket som till exempel att:
- ”bryta stillasittandet”.
- höj pulsen till ansträngd men behaglig nivå under minst 150 minuter/vecka.
- belasta musklerna vid två tillfällen per vecka.
- Håll i, håll ut och håll igång.
TÄNK OM arbetsplatsen, den plats vi vuxna människor spenderar större delen av våra vakna timmar på, om vi är friska vill säga, skulle kroka arm med Folkhälsomyndighetens rekommendationer lika enkelt och tydligt som det öppnades upp för hemarbete under Covid. Företaget skulle sannolikt över en natt kunna öppna upp för:
- korta men regelbundna ”rörelsepauser” om än endast 3-4 minuter åt gången för att bidra till att ”bryta stillasittandet”.
- bjuda in till promenadmöten eller gemensamma lunchpromenader när det är fungerar.
- ta träningen eller tränaren till arbetsplatsen.
Dom två första insatserna är så pass enkla och billiga att dom borde kunna införas utan betänketid och kommer ha en direkt effekt på medarbetarens hälsotillstånd och kommer över tid bidra till än större hälsovinster som tex förbättrat blodtryck, stabilare blodsocker, minskat midjeomfång. Enkla åtgärder som för företaget även skulle bidra till minskad sjukskrivning, effektivare medarbetare och positivare arbetsklimat. Vi vet idag att flera små förändringar gör stora skillnader, lite är bättre än inget, mer är bättre än lite och att varje rörelse räknas och gör skillnad.
Att ta träningen och/eller tränaren till arbetsplatsen kanske kräver en viss process och tillför i det initiala läget en kostnad men TÄNK OM det långsiktigt faktiskt är en investering som sänker sjukfrånvaro och höjer frisknärvaron. TÄNK OM det över tid skapar piggare, gladare och effektivare medarbetare och TÄNK OM den rörelse företaget bjuder in till skapar ringar på vattnet som spiller över på individens fritid. TÄNK OM det här kanske till och med bidrar till att göra arbetsplatsen mer attraktiv.
Det finns idag många arbetsplatser som har testat detta och utfallet är alltid positivt.
Ta till exempel Folktandvården i Stockholm som införde fysisk aktivitet på arbetsschemat och minskade sjukfrånvaron med 21% samtidigt som produktiviteten ökade.
Ett annat exempel hämtas från Köpenhamns kommuns äldreomsorg som via träning på arbetstid bland annat fick en piggare personal med ökad muskelstyrka och bättre uthållighet samtidigt som smärta i rörelseapparaten minskat (26% mindre nacksmärtor och 30% mindre ryggsmärtor). Utanför arbetsplatsen upplevdes en förbättring på sömnkvalite samt att aktivitetsnivån på fritiden ökade.
Vi kanske helt enkelt behöver TÄNKA OM och våga vara lite obekväma för att göra resten av livet mer bekvämt för oss själva, våra medarbetare och i slutändan samhället.
TÄNK OM!
- Hur ser nuläget ut i ditt företag?
- Vad kan du/ni göra redan idag för att bidra till minskat stillasittande?
- Om du blickar tre år framåt tror du satsningen skulle ses som en kostnad eller investering?
