Den 31 mars 2027 löper industrins kollektivavtal ut, och redan i december växlar parterna yrkanden. För HR är avtalsrörelsen ingen fråga att vänta ut till märket är satt – den som förbereder lönerevisionen, budgeten och chefernas lönesamtal nu står betydligt stadigare när siffran väl kommer.
Tidplanen som styr våren
Avtalsrörelsen 2027 blir omfattande. Enligt arbetsgivarorganisationen Sobona berörs över 3,4 miljoner anställda, varav drygt två tredjedelar i privat sektor. Industrins avtal, som sätter det så kallade märket för resten av arbetsmarknaden, löper ut den 31 mars 2027. Enligt Industriarbetsgivarna växlar parterna inom Industriavtalet yrkanden i december 2026, förhandlingarna inleds efter årsskiftet och ett nytt avtal ska vara på plats senast den 31 mars.
Unionen beskriver samma väg: förhandlingar inom industrin januari till mars, därefter förhandlingar på övriga avtalsområden från april och ända fram till december 2027. För många arbetsgivare utanför industrin betyder det att det egna avtalet blir klart först en bit in på året – och att lönerevisionen kan bli retroaktiv.
Utgångsläget: fackens krav är lagt
Den 2 november presenterade facken inom industrin ett gemensamt lönekrav på 3,9 procent inför avtalsrörelsen. Industriarbetsgivarna har kallat nivån utmanande för företagen, med hänvisning till behovet av kostnadskontroll. Arbetsgivarsidans yrkanden kommer i december. Var märket till slut landar vet ingen, och det är heller inte HR:s uppgift att gissa. Uppgiften är att se till att organisationen klarar olika utfall utan att lönearbetet hamnar i panik i april.
Fem saker HR kan göra redan före jul
1. Räkna på flera scenarier. Lägg in lönekostnaden för 2027 i budgeten med ett intervall snarare än en exakt siffra. Glöm inte att sociala avgifter och tjänstepensionspremier följer med lönehöjningen. Ett lågt, ett mellanläge och ett högt scenario gör det lättare för ledningen att fatta beslut innan avtalet är klart.
2. Ta reda på vilket avtal som gäller er – och när det löper ut. Har ni flera kollektivavtal för olika personalgrupper kan de ha olika slutdatum och olika löneavtalskonstruktioner, till exempel sifferlösa avtal eller avtal med individgaranti. Det påverkar både tidplanen och hur mycket utrymme cheferna faktiskt har att fördela.
3. Gör lönekartläggningen innan revisionen, inte efter. Diskrimineringslagen kräver redan i dag en årlig lönekartläggning, och EU:s lönetransparensdirektiv skärper kraven framåt. Om osakliga skillnader upptäcks först efter att nya löner satts blir rättningen dyrare och svårare att förklara. Att ha analysen färdig när utrymmet är känt gör att justeringar kan göras inom samma revision.
4. Förbered cheferna på lönesamtalen. Lönesättande chefer behöver kunna förklara lönekriterierna, koppla dem till verksamhetens mål och hantera samtal där medarbetaren är besviken. Det är lättare att träna det i en lugn december än mitt i en komprimerad revisionsperiod. Påminn också om att löneprocessen ska följa det som står i kollektivavtalet, inklusive eventuella samråd eller förhandlingar med lokal facklig organisation.
5. Planera kommunikationen. Medarbetare läser också nyheterna om fackens krav. Var tydlig med när beskedet om ny lön kommer och varför det kan dröja om det egna avtalet förhandlas senare. Osäkerhet som inte förklaras blir lätt till misstro.
Arbetsgivare utan kollektivavtal påverkas också
Även företag som saknar kollektivavtal har anledning att följa avtalsrörelsen. Märket fungerar i praktiken som en referenspunkt på hela arbetsmarknaden, och medarbetare och kandidater jämför. Den som sätter löner helt fristående från utvecklingen riskerar att tappa i attraktionskraft – eller att lägga sig på en nivå som inte är hållbar för verksamheten. Här är en tydlig lönepolicy med kända kriterier minst lika viktig som för den som har avtal.
Mer än en siffra
Avtalsrörelsen handlar inte bara om procentsatser. Unionen anger att avtalen till stora delar reglerar anställningsvillkor som löneökning, föräldralön, pension och kompetensutveckling, och att innehållet förändras genom förhandlingar. Det betyder att HR också bör vara beredd på förändrade allmänna villkor som kan kräva uppdaterade rutiner, system och anställningsavtal under 2027.
Den som använder hösten till att räkna, kartlägga och förbereda cheferna behöver inte stressa när märket väl är satt. Då handlar det om att fylla i siffran i en plan som redan finns – inte om att börja från noll.
Källor: Industriarbetsgivarna, Unionen, Sobona.






