”Det finns flera positiva effekter av en arbetstidsförkortning i form av mindre stress och bättre hälsa, men de långsiktiga effekterna på pensionerna och pensionssystemet behöver belysas och diskuteras. Arbetstidsförkortning innebär ofta ökade kostnader för arbetsgivare och innebär sannolikt lägre löner”, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.
SPPs uträkningar visar vad en förkortning till fyra dagars arbetsvecka, från 40 timmar till 35 timmars arbetsvecka, innebär för pensionerna när lönen blir 12,5 procent i lägre. En civilingenjör med 61 000 kronor i månadslön som arbetat i 20 år får 15 procent lägre pension, motsvarande 5 700 kr/månad, om lönen minskas med 12,5 procent när det återstår 20 år av arbetslivet.
”Höginkomsttagare, med löner över 47 525 kronor, tappar mer i pension än medel- och låginkomsttagare. Det beror bland annat på att de har avsättningar till tjänstepension som motsvarar 30 procent av lönen över brytpunkten”, säger Shoka Åhrman.
En medelinkomsttagare som en grundskollärare tappar omkring fyra procent, motsvarande drygt en tusenlapp, vid arbetstidsförkortning och lägre lön. Låginkomsttagare tappar mindre, två procent i lägre pension, eftersom fler förmodas få bostadstillägg och det kommer höjas med 18 procent, vilket kompenserar för den lägre allmänna pensionen.
”En generell arbetstidsförkortning leder till att flera behöver försörjas av färre arbetade timmar, vilket sätter press på pensionssystemets uthållighet och kommer medföra att fler kommer att behöva avsätta mer pengar i privat pensionssparande”, säger Shoka Åhrman.
Var fjärde skulle vilja gå ner till fyra dagars arbetsvecka trots minskad lön
En ny undersökning från SPP visar att drygt varannan positiv till ett införande av fyra dagars arbetsvecka. 56 procent är mycket positiva eller ganska positiva. 27 procent är ganska eller mycket negativa. Kvinnor är mer positiva till arbetstidsförkortning än män, 63 procent jämfört med 49 procent.
Var fjärde (26%) skulle vilja gå ner till fyra dagars arbetsvecka även med minskad lön. Hela 62 procent är emot kortad arbetstid om det innebär minskad lön. Vanligast är att vara villig att avstå från 6-10 procent av sin lön. Att kortare arbetstid kommer leda till bättre folkhälsa håller majoritet med om, men det är en tydlig skillnad mellan könen då 68 procent av kvinnorna och 54 procent av männen anser att det leder till bättre folkhälsa.
”Att kvinnor är mer positiva än män beror sannolikt också på att kvinnor tar ett större ansvar för det obetalda arbetet i hemmet. En mer jämställd arbetsmarknad, minskat deltidsarbete och jämställt uttag av föräldraledighet vore önskvärt för det leder på sikt till mer jämställda pensioner”, säger Shoka Åhrman.
Fakta undersökning
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av SPP Pension & Försäkring. Syftet med undersökningen är att undersöka målgruppens inställning till och planer för sin pension. Resultatet bygger på 1051 intervjuer under perioden 14-20 juni 2024.
