Varför betraktas tänderna ofta som en separat del av kroppen när det gäller finansiering och vård? I Sverige har vi ett offentligt sjukvårdssystem som täcker allt från akuta operationer till psykiatrisk omsorg, men tandvården sticker ut som något som många måste betala stora summor för ur egen ficka. Är detta verkligen rimligt, särskilt med tanke på hur viktig munhälsan är för hela kroppens välbefinnande?

Lås- och säkerhetsbranschen är inget undantag för digitaliseringen. Där man tidigare förlitade sig på mekaniska nycklar ser vi nu en övergång till digitala lösningar. De fysiska låsen har knappast försvunnit, men de kompletteras i allt större utsträckning av smarta system som använder koder, mobilappar och biometriska sensorer. Många uppskattar att slippa rota efter nycklar i fickorna, medan andra tycker det känns olustigt att låsa hemmet med en app. Oavsett hur du känner inför digitala lås så går vi onekligen åt det hållet. Därför är det bra att bekanta sig med dessa.

I dagens moderna samhälle har möjligheterna för viktnedgång aldrig varit fler. Träningsappar, kaloriunderskottsberäkningar och en uppsjö av metoder lovar snabba resultat. Trots det kämpar många med att hålla vikten på en hälsosam nivå över tid. Denna utmaning beror ofta på en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer – något som kräver en djupare förståelse för att verkligen bryta mönstret.

Ordet anti är ett prefix med rötter i det antika grekiska ordet ἀντί som betyder mot, emot, i stället för eller i utbyte mot. Med andra ord handlar det om att gå i motsatt riktning mot något etablerat. Och städning – ja, det är något många av oss tycker är både tråkigt och tidskrävande. Här föds idén om anti-städning – det vill säga vad vi kan göra för att slippa traditionell städning, men ändå behålla ordning och trivsel i våra hem.

I en värld där multitasking hyllas som en superkraft finns det paradoxalt nog vetenskapligt stöd för att vår hjärna presterar som bäst när vi gör precis motsatsen – när vi helt uppslukas av en enda aktivitet.

Vitt snus har på kort tid gått från en relativt okänd nykomling till en självklar aktör på den svenska nikotinmarknaden. Enligt flera undersökningar och rapporter utgör dessa helvita portionspåsar nu omkring en fjärdedel av den totala nikotinkonsumtionen i Sverige.