Sveriges digitala kompetens står stilla och riskerar att falla ytterligare, vilket hotar vår konkurrenskraft och vårt välstånd. Trots EU:s ambitiösa mål inom ramen för Digital Education Action Plan (DEAP) ligger Sverige efter, särskilt när det gäller unga vuxnas digitala färdigheter. I en halvtidsutvärdering till EU-kommissionen lyfter vi nu brister i Sveriges insatser, och efterlyser möjligheter till ett ökat ansvarsutkrävande för att säkra konkurrenskraften och vårt välstånd.
EU:s medlemsstater har i Digital Education Action Plan (DEAP) gemensamt satt upp ambitiösa mål för befolkningens digitala kompetens: 80 % av EU:s befolkning i åldern 16-74 år ska ha grundläggande digitala färdigheter och EU som region behöver 20 miljoner fler it-specialister till år 2030, för att säkra vår konkurrenskraft som region.
Sverige levererar inte på den nivå vi borde för att nå EU:s mål. Det visar oroväckande siffror när DIGG redovisar Sveriges resultat i mätningarna från 2023. Utvecklingen i Sverige har legat helt still de senaste åren och nu med en alarmerande signal om att den digitala kompetensen till och med sjunker avsevärt hos åldrarna 16-24 år. Det är något vi aldrig sett tidigare och är illavarslande för Sveriges utveckling, men också för de individer som riskerar utanförskap och sämre chanser på arbetsmarknaden.
I Sverige har de grundläggande digitala färdigheterna legat under 70% under flera år, vilket är illa nog och där jämförbara länder som Nederländerna, Finland och Danmark och Norge ligger runt 80-strecket.
Digital kompetens hos befolkningen är avgörande för konkurrenskraft
Nödvändigheten av en utbredd digital kompetens understryks i den uppmärksammade rapporten EU Competetiveness: Looking Ahead som Mario Draghi, tidigare premiärminister i Italien och chef för Europeiska centralbanken, presenterade för EU-kommissionen häromveckan. Rapporten pekar på investeringsbehov i en storleksordning jämförbar med andra världskrigets Marshall-plan för att vi ska ha möjlighet att stärka konkurrenskraften inom en rad områden, där vikten av grundläggande färdigheter (skills) är en. Draghi vill att digital kompetens ska likställas med att kunna läsa, skriva och räkna hos våra unga, som ett fundament för att investera i spetskompetens, men också att rusta arbetskraften med de digitala kompetenser arbetsmarknaden behöver.
Att uppnå målen i DEAP är en så kallad “soft law”, vilket betyder att det är upp till varje regering att besluta om och genomföra insatser för att nå de gemensamt överenskomna målen. Det är viktigt att allt inte centralstyrs från Bryssel, men i vår halvtidsutvärdering pekar vi på att det är en svaghet när insatser saknas, som i Sveriges fall. I november skrev alla medlemsländerna , inklusive Sverige, på rekommendationer som bland annat omfattar att man skall ta fram en strategi som bland annat ska omfatta insatser för de tidiga skolåren genom hela det livslånga lärandet och investera i kompetensutveckling för lärare.
Därför rekommenderar vi att EU under återstoden av tiden satsar på att lägga fler resurser på att kommunicera ländernas utveckling i jämförande tal för att öka transparensen och möjligheten till ansvarsutkrävande av de som berörs. Vi är övertygade om att arbetsmarknadens parter, både i näringslivet och i offentlig sektor, liksom organisationer för olika befolkningsgrupper är väldigt intresserade av att regeringen gör de insatser som krävs för att vi ska vara konkurrenskraftiga.
Läs hela halvtidsutvärderingen: Digital Skills at Risk: A Swedish Example of the Need for Stronger DEAP Accountability
Källor:
EU Competitiveness: Looking Ahead, Mario Draghi
Mot ett digitalt Sverige, delrapport DIGG
Recommendations Key Actions DEAP Fit for the digital era
