2024 arbetar 26 procent av befolkningen i Norden hemifrån åtminstone 1 eller 2 dagar i veckan, visar Ifs undersökning bland 4 013 personer över 18 år. De flesta som har möjlighet att jobba hemifrån svarar att det har en positiv effekt på deras upplevda hälsa.
24 procent uppger att det hybrida arbetslivet bidrar till en ”definitiv förbättring” och 32 procent att det gör deras hälsa ”något bättre”. Endast 7 procent svarar att hybridarbetslivet har en negativ påverkan på deras hälsa.
Men här finns en tydlig paradox. Undersökningen visar samtidigt att de som jobbar delvis hemifrån upplever mer negativ stress än de som aldrig jobbar hemifrån. I Sverige är det 65 procent av de som jobbar delvis hemifrån som upplever negativ stress – medan andelen endast är 61 procent bland de som aldrig jobbar hemifrån.
– Här har vi identifierat ett viktigt glapp i det nya hybrida arbetslivet. Hybridarbete upplevs ofta som något positivt för att minska stressnivåerna i vardagen. Samtidigt kan det vara utmanande att hitta balansen mellan jobb och privatliv på hemmakontoret. Det är stressande om det finns oklara förväntningar, känslor av att tappa det sociala sammanhanget och svårigheter att stänga av jobbet, säger Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If.
Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar för att säkerställa en hälsofrämjande arbetsmiljö där risken för olycksfall och ohälsa minimeras samt erbjuda anpassning vid behov. Arbetsgivarens ansvar gäller även när anställda arbetar hemifrån.
– Det här är en varningsflagg som visar att det krävs ett tydligt ledarskap, kommunikation och riktlinjer på arbetsplatsen oavsett var jobbet utförs. Om det fanns ett stigma att prata om psykisk ohälsa på arbetsplatsen förut är det ännu viktigare att våga lyfta de här frågorna nu när de fysiska mötena inte är lika givna, säger Kristina Ström Olsson.
Den nordiska hälsorapporten visar en del oroande trender. Mer än hälften, 52 procent, av de som upplever negativ stress har varit stressade i mer än sex månader. Det är en ökning med 30 procent från 2023 (40 procent). Ökningen är störst i Danmark (+58 procent) och Sverige (+42 procent).
51 procent av befolkningen i Norden upplever att deras arbetsförmåga har påverkats negativt av stress. Endast 21 procent fick tillräckligt med hjälp av sin arbetsgivare.
– Allt fler upplever långvarig stress vilket ökar risken för längre sjukskrivning. Regelbunden dialog mellan chef och medarbetare kan förebygga ohälsa. Nu inför sommarsemestern och inte minst vid ett hybridarbetsliv är det viktigt att göra ett tydligt avslut inför semestern. Om ledigheten inleds med ouppklarad långvarig stress riskerar den välbehövliga återhämtningen att gå förlorad. Här kan ett strukturerat och varmt samtal göra skillnaden, menar Ström Olsson.
Så kan du som ledare minska stressen för anställda på hemmakontor
- Tydliggör förväntningar: När anställda arbetar hemifrån är det extra viktigt att de vet vad som förväntas av dem. Tydliga ramar och frekvent återkoppling ökar förutsägbarheten och gör det lättare att veta var de står och vad som är tillräckligt bra.
- Skilj på jobb och privatliv: Hemmakontor kan sudda ut gränsen mellan jobb och privatliv, och många kan uppleva att de är ”mentalt på jobbet” en större del av dagen när de arbetar hemifrån. Var därför tydlig med när de anställda förväntas vara tillgängliga och ha klara regler för kommunikation utanför arbetstid.
- Få alla att känna sig inkluderade: Ge alla möjligheten att bli sedda och hörda, oavsett om de deltar i dialog eller möten fysiskt eller digitalt.
- Prioritera regelbundna medarbetarsamtal: Prata regelbundet med varje anställd och se till att de får tid att lyfta de ämnen de önskar – inte bara om löpande arbetsuppgifter. Fråga vad som krävs för att medarbetaren ska trivas och utvecklas.
- Följ upp hälsa och välmående: En medarbetarundersökning, som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, är ett bra sätt att kartlägga hur de anställda mår och vad de behöver för ett sunt arbetsliv på kontoret och hemmakontoret. Kom ihåg att följa upp resultaten och involvera dem gärna i förbättringsarbetet.
Så skapar du själv bra ramar för hemmakontor
- Använd hemmakontor förnuftigt. Tänk igenom vilka uppgifter som är bäst lämpade för hemmakontor, gärna i dialog med din chef. Hemmakontor kan till exempel vara väl lämpat för koncentrationsarbete, men mindre lämpligt för samarbetsprojekt.
- Tänk på god ergonomi. Ett bra skrivbord, ordentlig kontorsstol, extern skärm, mus och tangentbord är lika viktiga för hälsan på hemmakontoret som på jobbet. Om du har möjlighet att ha en fast arbetsplats hemma är det också enklare att skilja mellan arbete och fritid.
- Stäm av med kollegor. Planera in digitala möten med kollegor om du arbetar mycket hemifrån. Då kan du diskutera och få återkoppling som du annars får på kontoret. Informella möten, ”digitala kaffepauser”, är värdefulla för social samvaro med kollegor.
- Ha tydliga ramar för arbetsdagen. Hur tillgänglig ska du vara när du är på hemmakontor och när är din arbetstid? Klargör ramar för hemmakontoret både med arbetsgivaren och kollegorna – och de där hemma. Att lägga in en liten promenad före och efter jobbet kan vara ett sätt att skapa en ”mental gräns” mellan arbetsdagen och fritiden.
- Skapa en bra arbetsplan. Gör en lista med uppgifter för hemmakontorsdagarna. Kom ihåg att avsätta tid för pauser och gärna en promenad i frisk luft. Fysisk aktivitet ger bättre kreativitet och produktivitet, och många rör sig mindre på hemmakontoret än på kontoret.
Fler resultat från If Nordic Health Report 2024:
88 procent upplever negativ stress (jämfört med 84 procent 2023).
51 procent av befolkningen i Norden upplever att deras arbetsförmåga har påverkats negativt av stress. Endast 21 procent fick tillräckligt med hjälp av sin arbetsgivare.
Mer än hälften, 52 procent, av de som upplever negativ stress har varit stressade i mer än sex månader. Det är en ökning med 30 procent från 2023 (40 procent). Ökningen är störst i Danmark (+58 procent) och Sverige (+42 procent).
Mer än en tredjedel av befolkningen (35 procent) oroar sig för långvarig sjukskrivning. Norrmännen oroar sig i lägre grad.
Ladda ned hela rapporten här: https://www.if.se/globalassets/se/dokument/if/rapporter/if_nordic_health_report_2024.pdf
Mer om rapporten
If Nordic Health report 2024 är baserad på svar från 4 013 personer i Norden mellan den 24 januari och den 5 februari 2024. Norge (n = 1 006), Sverige (n = 1 003), Danmark (n = 1 002) och Finland (n = 1 002). Resultaten är viktade för kön, ålder och plats för att representera befolkningens attityder.
