Prisbasbeloppet för 2027 är fastställt till 59 600 kronor. Det låter som en siffra för ekonomiavdelningen, men den påverkar hur mycket medarbetare får från Försäkringskassan vid sjukdom och föräldraledighet, hur förmåner värderas och vilka belopp som står i policyer och avtal. Vi går igenom vad HR bör stämma av innan årsskiftet.
Vad har beslutats?
Regeringen fastställde i september prisbasbeloppet för 2027 till 59 600 kronor och det förhöjda prisbasbeloppet till 60 900 kronor. Det framgår av regeringens pressmeddelande och av förordningen (SFS 2026:1779), som träder i kraft den 1 januari 2027. Enligt SCB, som räknar fram beloppet, är det en höjning med 400 kronor jämfört med 2026, eller 0,7 procent.
Höjningen är alltså liten. Men eftersom prisbasbeloppet används som måttstock på många ställen i socialförsäkringen och skattesystemet får även en liten förändring effekter som HR behöver ha koll på.
Taket i sjuk- och föräldrapenningen flyttas
Den tydligaste effekten för medarbetarna gäller taken i socialförsäkringen. Regeringen skriver att höjningen gör att taken i bland annat sjukpenning och föräldrapenning höjs, eftersom de räknas utifrån prisbasbeloppet. Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas upp till tio prisbasbelopp, vilket för 2027 blir 596 000 kronor per år, jämfört med 592 000 kronor under 2026.
För medarbetare som tjänar mer än så innebär det att ersättningen från Försäkringskassan inte följer lönen hela vägen upp. Det är här kollektivavtal, tjänstepension och kompletterande försäkringar ofta kommer in för att täcka delar av lönen över taket. Inför årsskiftet är det ett bra tillfälle att kontrollera att informationen till medarbetarna stämmer: står det fortfarande 2026 års belopp i intranätets guide om föräldraledighet eller i introduktionsmaterialet om vad som gäller vid sjukdom?
Värt att komma ihåg är att arbetsgivarens egen sjuklön under dag 2–14 inte påverkas av taket på samma sätt, eftersom sjuklönelagen inte har något motsvarande tak. Det är först när Försäkringskassan tar över som prisbasbeloppet sätter gränsen.
Förmåner och lönesystem behöver uppdateras
Prisbasbeloppet ingår också i flera beräkningar som rör förmåner. Ett exempel är bilförmån, där förmånsvärdet bland annat består av en fast del som utgår från prisbasbeloppet. När beloppet ändras ändras alltså förmånsvärdet något, även om bilen och avtalet är desamma.
I praktiken sköts mycket av detta automatiskt i löne- och HR-system, men det förutsätter att leverantören har lagt in de nya parametrarna och att någon kontrollerar dem. Ett enkelt sätt är att ta med prisbasbeloppet i årsskiftesrutinen tillsammans med skattetabeller och övriga nya belopp, och att låta någon på lön eller HR stämma av en testkörning innan januarilönen går ut.
Leta efter beloppet i egna policyer och avtal
Många organisationer använder prisbasbeloppet i sina egna dokument, ibland utan att tänka på det. Det kan handla om beloppsgränser i en förmånspolicy, nivåer i ett försäkringsupplägg, villkor i ett avgångsavtal eller formuleringar i anställningsavtal för chefer. Om dokumentet hänvisar till prisbasbeloppet som sådant justeras nivån automatiskt. Om det däremot står ett fast kronbelopp som en gång räknades fram från prisbasbeloppet blir det successivt inaktuellt.
En genomgång behöver inte vara stor. Sök på ”prisbasbelopp” och ”basbelopp” i policybiblioteket och avtalsmallarna, och notera var det står kronbelopp som borde följa med. Det är också klokt att kontrollera kollektivavtalet, eftersom vissa villkor där kan vara kopplade till olika basbelopp.
Kommunicera tydligt till medarbetarna
För den enskilda medarbetaren är frågan sällan prisbasbeloppet i sig, utan vad hen får om hen blir sjuk eller ska vara föräldraledig. Därför lönar det sig att formulera informationen konkret. Förklara att det finns ett tak, vad det innebär och var man hittar information om eventuella kompletteringar via avtal eller försäkringar. Hänvisa gärna till Försäkringskassan för exakta beräkningar i det enskilda fallet.
Årsskiftet är redan en intensiv period för HR och lön. Men den som lägger en timme på prisbasbeloppet nu slipper frågor om felaktiga belopp i januari, och ger medarbetarna en bättre bild av vilket skydd de faktiskt har.
