Rapporten som Arbetsmiljöverket släppt den 5 november 2025 bygger på deras senaste arbetsmiljöundersökning, där cirka 17 600 sysselsatta svarat. Resultatet visar att ca 630 700 personer, motsvarande ungefär 10 % av de tillfrågade, uppgett att de alltid har en för hög arbetsbelastning.
Välfärden – värst drabbad
Till stor del är det verksamheter inom utbildning, vård och omsorg som upplever de största problemen: nästan 37 % av de som har hög arbetsbelastning arbetar inom dessa sektorer – cirka 231 800 personer. Specifika yrkesgrupper i topp är undersköterskor (29 %), universitets- och högskolelärare (28 %) samt grundskollärare/fritids- och förskollärare (21 %).
Kopplingar till arbetsmiljö och hälsa
Personer som rapporterar ständigt hög belastning har också markant sämre arbetsmiljöförhållanden:
- Ca 8 av 10 är ofta mentalt uttröttade.
- Nära 7 av 10 är fysiskt uttröttade.
- Fler anger smärta eller värk som arbetsrelaterade besvär.
- Återhämtning i form av rasterna uteblir i många fall – över hälften uppger att de sällan eller aldrig får tillräcklig paus.
- Obekväma arbetstider, svagt stöd från arbetsgivare och obalans mellan förväntningar och resurser är också vanligare.
En central slutsats från rapporten är att hög belastning inte bara påverkar individens hälsa utan även verksamhetens förmåga att behålla personal och säkerställa kvalitet – något som är extra kritiskt inom välfärdssektorn.
Konsekvenser för HR-arbete
För HR-chefer och arbetsmiljöansvariga sticker flera saker ut som särskilt viktiga:
- Arbetsbelastning är systemisk, inte bara individuell: Många organisationer inom utbildning, vård och omsorg prioriterar ekonomiska och produktivitetsmål framför förebyggande arbetsmiljöarbete, enligt rapporten.
- Återhämtning och pausrutiner är avgörande: Att organisationen aktivt planerar för raster, pauser och begränsad övertid blir en grundläggande del i arbetsmiljöarbetet.
- Stöd i prioritering och resurstilldelning: HR behöver bidra till att chefer ges mandat och verktyg att prioritera rätt – annars blir arbetsbelastningen ohållbar.
- Fokus på hållbarhet – inte bara sjukfrånvaro: Att arbeta för att medarbetare orkar fram till pensionsåldern lyfts som en framgångsfaktor, särskilt inom branscher med hög personalomsättning.
Vad kan HR göra konkret?
- Genomför regelbundna mätningar av arbetsbelastning och återhämtning – inte bara sjukfrånvaro.
- Kartlägg vilka yrkesgrupper och arbetsområden som har störst risk och utveckla riktade åtgärdsplaner.
- Säkerställ att chefer har dialogverktyg för att stödja medarbetare som känner för hög belastning – och har mandat att justera arbetsuppgifter eller bemanning.
- Integrera återhämtning som en strategisk fråga – exempelvis genom schemalagda pauser, maxgränser för övertid och tydliga prioriteringsrutiner vid utmanande perioder.
- Koppla arbetsmiljöarbetet till verksamhetsmål: Att en friskare organisation ofta innebär lägre sjukfrånvaro, högre produktivitet och bättre personalåtergång.
Rapporten från Arbetsmiljöverket visar en alarmerande bild: Hög arbetsbelastning är inte bara enskilda individers problem utan en strukturell utmaning – särskilt inom utbildning, vård och omsorg. För HR-funktionen innebär det att arbetsmiljö måste integreras ännu mer med verksamhetsstrategi och operativt ledarskap. Endast så kan både individens hälsa och organisationens långsiktiga hållbarhet säkras.
Källa: Arbetsmiljöverket, pressmeddelande “630 000 har alltid för hög arbetsbelastning – vanligast inom utbildning, vård och omsorg”. Arbetsmiljöverket
