Studie om sambandet mellan yrke och alkoholvanor
Många har nog tänkt tanken att det skulle kunna finnas något slags samband mellan yrke och alkoholvanor, men forskningen på området är begränsad. Det är sedan tidigare känt att restaurangbranschen, där alkoholen är en central och ständigt närvarande del av arbetsmiljön, är särskilt utsatt. Detta kunde bekräftas för några år sedan i en så kallad arbetshälsorapport från Region Stockholm. I denna kunde man slå fast att mer än hälften av hovmästare, serveringspersonal och bartenders – oavsett kön – uppfyllde kriterierna för riskkonsumtion.
En svensk studie på tre miljoner yrkesverksamma personer från 2022 visade att den som upplever att de har låg grad av kontroll och inflytande på sitt jobb löper högre risk för alkoholrelaterad sjuklighet.
Våren 2024 släppte företaget Falck Hälsa och arbetsliv en undersökning som visade att riskkonsumtion är vanligare bland chefer än medarbetare.
Det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån dessa tre exempel. Samtidigt skulle större kunskap om sambandet mellan yrke och alkoholvanor kunna bidra till effektivare och mer riktade folkhälso- eller arbetsplatsbaserade interventioner. Det var mot den bakgrunden som Systembolaget gav i uppdrag åt CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, att undersöka hur det ser ut i den svenska befolkningen.
Två forskare tog sig an projektet: Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN, som också är senior forskningsspecialist vid Karolinska Institutet, och Isabella Gripe, utredare och forskare på CAN som disputerat vid Karolinska Institutet.
– Vi använde oss av enkätsvar från undersökningen ”Vanor och konsekvenser” från åren 2017 och 2021, förklarar Mats Ramstedt. Där hade vi drygt 8 000 fritextsvar från yrkesverksamma om sysselsättning som vi kunde koppla ihop med svar om alkoholvanor.
Respondenterna delades in i enlighet med Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK), och så snart all data fanns sammanställd kunde forskarna observera ett par tydliga tendenser
– Det är iögonfallande att chefer ligger högt på flera indikatorer, säger Mats Ramstedt.
Chefer dricker mest och vårdpersonal minst
Bland annat kunde man konstatera att både kvinnor och män i yrkesområdet (den bredaste, minst specificerade nivån i SSYK) ”Chefsyrken” uppgav den högsta månatliga konsumtionen med 14 respektive 21 så kallade standardglas
– Skillnaderna är inte enorma jämfört med andra yrkesområden, men när vi studerar enskilda yrken, alltså den tredje och näst mest specificerade nivån i SSYK, kvarstår tendensen och blir till och med tydligare.
Vad är ett standardglas?
Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol, och motsvarar ungefär 50 centiliter folköl, 33 centiliter starköl, 10-15 centiliter vin eller 4 centiliter sprit.
Verkställande direktörer dricker oftast och mest
De respondenter som tillhör yrkesgruppen ”Verkställande direktörer m.fl.” uppger en månatlig snittkonsumtion på 26 standardglas vilket är mer än tre gånger så mycket som gruppen med lägst konsumtion, undersköterskor. Nästan lika mycket, drygt 24 glas per månad, konsumerar ”Snickare, murare och anläggningsarbetare”
– Och även när vi tittar på intensivkonsumtion, alltså hur många inom respektive yrke som säger sig intensivkonsumera alkohol minst en gång i månaden, utmärker sig VD:arna, säger Isabella Gripe.
Begreppet intensivkonsumtion avser att dricka mycket vid ett och samma tillfälle. Nästan sex av tio VD:ar uppger att de intensivkonsumerar minst en gång per månad. Näst högst ligger ”Snickare, murare och anläggningsarbetare” där cirka 46 procent uppger att de intensivkonsumerar minst en gång per månad.
– Vi ser också en tydlig tendens i listans nedre del, säger Isabella Gripe. Generellt är det i vårdyrkena som man dricker minst.
Yrkesgrupperna med störst beroendeproblematik
Men trots att de verkställande direktörerna tycks dricka oftare och mer än andra har de inte den högsta andelen alkoholproblem, i detta fall definierat som (minst) milt alkoholbrukssyndrom enligt DSM-5. Alkoholbrukssyndrom (AUD = Alcohol Use Disorder) är den benämning som ersatt alkoholberoende som dessförinnan kallades alkoholism.
– VD-gruppen dricker onekligen mest både när vi mäter antal standardglas per månad och hur många som intensivkonsumerar minst en gång per månad, säger Isabella Gripe. Men när vi tittar på andelen som uppfyller kriterierna för milt alkoholsyndrom är det andra yrken som ligger högre.
Störst andel finns bland restaurangpersonal (SSYK-grupperna ”Kockar och kallskänkor” respektive ”Hovmästare, servitörer och bartendrar”) med 19,2 procent, följt av ”Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl.” (17,5 procent),”Butikspersonal” (16,5) och därefter ”Snickare, murare och anläggningsarbetare” (16,2). Först på femte plats kommer direktörerna där 15,7 procent uppfyller kriterierna för milt alkoholsyndrom.
Inte heller på den mest övergripande SSYK-nivån, alltså yrkesområden, hör ”chefsyrken” till dem där flest uppfyller (minst) milt alkoholbrukssyndrom enligt DSM-5. Bland kvinnor är det ”Maskinell tillverkning och transport m.fl.” som ligger högst med drygt 15 procent, medan chefsyrken är tvåa med 13,2 procent.
– Men männen med chefsyrken hamnar i nedre delen, på sjätte plats av nio, med 13,6 procent – långt efter ”Service-, omsorgs- och försäljningsyrken” som ligger högst med 21,2 procent som uppfyller kriterierna för milt alkoholsyndrom, säger Mats Ramstedt.
Arbetsplatsen viktig arena för prevention
Det kan finnas flera olika förklaringar till dessa resultat. I den ovan nämnda undersökningen från Falck Hälsa framkommer att chefer dricker oftare än medarbetarna, men de dricker mindre åt gången. Detta motsägs emellertid av den aktuella CAN-undersökningen.
– Baserat på vår undersökning kan vi i det här skedet endast konstatera att det finns skillnader i alkoholvanor mellan olika yrkesgrupper och att chefer ligger högt på flera indikatorer, säger Isabella Gripe. Här kan man tänka sig att det är flera faktorer som samverkar, exempelvis könsfördelning, ålderssammansättning och skillnader i alkoholkultur.
– Oavsett vad det beror på pekar de här resultaten på att arbetsplatsen kan vara en viktig arena för prevention, säger Mats Ramstedt.
Kort om undersökningen
Baserad på data från undersökningen Vanor och konsekvenser från åren 2017 och 2021 som syftar till att belysa användning och negativa konsekvenser av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS) i befolkningen. Vid båda datainsamlingarna skickades en kombinerad pappers- och webbenkät till ett slumpmässigt urval om 27 000 individer, 17–84 år, folkbokförda i Sverige. Svarsfrekvensen (genomsnitt för 2017 och 2021) var 40 procent.
Totalt var 61 procent av respondenterna (11 919) yrkesverksamma vid tidpunkterna för datainsamling. Av dessa hade 69 procent lämnat fritextsvar om sin sysselsättning som kunde delas in i enlighet med Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK).
