Många arbetsplatser går ner på sparlåga mellan jul och nyår, och allt fler väljer att stänga helt. Men den som vill lägga ut semester för hela personalstyrkan behöver följa semesterlagens regler om förhandling, samråd och underrättelse – och för årets mellandagar är tidsmarginalen redan knapp.
Mellandagarna är för många verksamheter en period då kunder, leverantörer och kollegor är lediga samtidigt. Att ha kontoret öppet för en handfull personer kan då kännas ineffektivt, och en gemensam stängning kan ge alla en riktig paus inför det nya året. Samtidigt är semester en lagreglerad rättighet, och hur ledigheten förläggs är inte något arbetsgivaren kan bestämma i sista stund. Här går vi igenom vad som gäller och hur HR kan planera för att undvika missförstånd.
Så ser kalendern ut i år
Julafton infaller på en torsdag 2026, vilket gör att juldagen och annandag jul hamnar på fredag och lördag. Mellan helgen och nyårsafton återstår måndag–onsdag den 28–30 december som vanliga vardagar. Enligt semesterlagen (1977:480) jämställs julafton och nyårsafton med söndag och räknas därför inte som semesterdagar. För den som vill ge alla ledigt hela perioden handlar det alltså om ett begränsat antal semesterdagar – men det är fortfarande semesterdagar som tas ur medarbetarnas saldon, och därför gäller lagens regler fullt ut.
Förhandla eller samråd först
Semesterlagen utgår från att förläggningen av semester i första hand ska ske i samförstånd. Finns ett kollektivavtal om medbestämmande i semesterfrågor är det avtalet som styr. Saknas ett sådant avtal ska arbetsgivaren, när det gäller annan semester än huvudsemestern under sommaren, samråda med arbetstagaren om förhandling med arbetstagarens organisation inte har ägt rum. I praktiken innebär det att en planerad kollektiv stängning bör tas upp med det lokala facket – eller med medarbetarna direkt på arbetsplatser utan kollektivavtal – innan beslutet fattas.
Om parterna inte kommer överens får arbetsgivaren enligt lagens 11 § bestämma förläggningen, om inget annat har avtalats. Men även då finns det formkrav som är lätta att missa.
Två månader – och undantaget som gäller nu
När semester förläggs på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet senast två månader före ledighetens början. Om det finns särskilda skäl får underrättelsen lämnas senare, men då om möjligt minst en månad före ledighetens början.
För årets mellandagar har tvåmånadersgränsen alltså redan passerats. Den arbetsgivare som ännu inte har kommunicerat en stängning behöver därför antingen nå en överenskommelse med medarbetarna eller kunna visa att det finns särskilda skäl för ett senare besked – och även då lämna beskedet så snart som möjligt, helst minst en månad innan. Det mest hållbara är att se årets situation som en påminnelse: planera nästa års jul- och nyårsledighet redan under hösten, gärna i samband med att sommarsemestern sätts.
Tänk på dem som inte har dagar kvar
En kollektiv stängning slår olika mot olika medarbetare. Nyanställda kan sakna betalda semesterdagar, och andra kan redan ha planerat att använda sina sista dagar till något annat. Här finns flera vägar att välja mellan, beroende på avtal och verksamhet: att erbjuda arbete på distans för den som vill, att låta medarbetare ta ut sparade dagar, att använda flextid eller kompledighet, eller att arbetsgivaren helt enkelt bjuder på någon eller några dagar. Oavsett lösning bör villkoren vara tydliga och lika för alla i samma situation, så att ingen upplever stängningen som orättvis.
Det är också värt att stämma av vad som gäller för medarbetare med deltid eller oregelbunden arbetstid. Lagen anger att de ska få lika lång ledighet som den som arbetar heltid eller har regelbunden arbetstid, vilket kan kräva en särskild genomgång av hur många semesterdagar stängningen motsvarar för just dem.
Kommunicera tidigt och skriftligt
Den vanligaste orsaken till konflikter kring semester i mellandagarna är inte själva beslutet, utan att det kommer för sent eller är otydligt. En kort skriftlig information räcker långt: vilka dagar som omfattas, om ledigheten dras som semester eller hanteras på annat sätt, vem som eventuellt ska vara i tjänst, hur kunder och leverantörer informeras och vem medarbetarna kan vända sig till med frågor. Skicka den till alla berörda, spara den och följ upp med cheferna så att de kan svara på frågor i sina grupper.
Ett tillfälle att visa omtanke
Rätt hanterad kan en gemensam ledighet mellan jul och nyår bli något medarbetarna uppskattar: en tid då ingen behöver bevaka inkorgen och alla kommer tillbaka samtidigt i januari. Förutsättningen är att den bygger på dialog, följer reglerna och planeras i god tid. För HR är det en liten fråga i kalendern – men en tydlig signal om hur arbetsplatsen värnar både verksamheten och medarbetarnas återhämtning.






