Tecken HR-chefen bör känna igen
1) Bristande affektiv empati – men ibland bevarad “kognitiv empati”
Personer med psykopatiska drag visar ofta svag affektiv empati (att känna med andra), samtidigt som den kognitiva förmågan att förstå andras känslor kan vara intakt. Detta kan göra dem socialt övertygande trots låg genuin omtanke. Se översikter om empatiunderskott vid psykopati här: van Dongen m.fl. (2020) och Burghart m.fl. (2024).
2) Ytlig charm, manipulativitet och ”karisma på kommando”
Ett återkommande mönster är starkt socialt första-intryck – humor, karisma, snabb tillit – som senare följs av distans till regler, ansvar och samarbete. Forskningen kring ”organisational/corporate psychopathy” beskriver hur charm och yta kan samexistera med låg etisk hänsyn. Läs mer i Boddy (2011) och översikten Smith & Lilienfeld (2013).
3) Känslokyla och dämpad hjärnrespons på ansiktsuttryck
Callousness/känslokyla – ibland kallat ”meanness” – är centralt i triarkmodellen för psykopati och kopplas till svagare neural respons på emotionella ansikten. Se Brislin m.fl. (2019) och relaterade fynd om minskad negativ affektrespons hos kvinnor med psykopatiska drag Eisenbarth m.fl. (2013).
4) Belöningskänslighet > konsekvenstänk – svårigheter att lära av negativa utfall
Flera studier visar att psykopatiska drag hänger ihop med en bias mot belöning och sämre inlärning av bestraffning, vilket ökar riskbenägenhet och upprepade övertramp. Se bl.a. Murray m.fl. (2018) och utvecklingsdata om belöningsprocesser Gao m.fl. (2020). Akut stress kan dessutom påverka förstärkningsinlärning olika beroende på trait-nivåer Carvalheiro m.fl. (2021).
5) Svag moralisk drivkraft när kostnaden är egen
Personer med högre psykopatiska drag kan känna igen orättvisa men är mindre benägna att straffa normbrytare när det kostar dem själva – ett mönster som tyder på egonära snarare än prosocial moral. Se nyare data: Yang m.fl. (preprint) och populärvetenskaplig genomgång PsyPost (2025).
6) Korttidstänk i relationer och sexualitet (Dark Triad)
Inom Dark Triad-forskningen är just psykopati starkt kopplad till positiv syn på tillfälliga sexuella relationer och kortsiktig strategi, särskilt hos män. Se Jonason m.fl. (2009/2011).
7) Hormonsignaturer som kan samvariera med beteendet
Fynd pekar på kopplingar mellan testosteron, kortisol och social/emotionell reglering – exempelvis hur hormonbalanser kan påverka empati och riskbenägenhet. Se översikter och experiment: Hermans m.fl. (2006), Comes-Fayos m.fl. (2022) och Mayagoitia-Novales m.fl. (2023). (Notera att hormonfynd är heterogena och ska tolkas försiktigt i arbetslivskontext.)
8) Hjärnans kopplingar och volymer – biologiska korrelat till beteendet
Neuroimagingstudier har visat kopplingar mellan psykopatiska drag och förändringar i nätverk involverade i emotion, belöning och uppmärksamhet, t.ex. striatum. Se t.ex. Glenn m.fl. (2010) och systematiska översikter om neural reaktivitet Murray m.fl. (2018).
9) Stabilitet över tid – vad svenska och nordiska data antyder
Långtidsstabiliteten i psykopatiska drag diskuteras: vissa fynd visar stabilitet från tidig tonår, andra antyder lägre stabilitet över längre tidslinjer och under påverkan av vårdmiljö. Se svensk/nordisk longitudinell forskning Hachtel m.fl. (2022) och uppdatering om långtidsperspektiv Hachtel m.fl. (2025).
10) Riskmarkör i tonår – koppling till förtida död
Elevateda psykopatiska drag i ungdomsåren har i nyare data kopplats till förhöjd risk för förtida död (våld, olyckor, suicid). Se Maurer m.fl. (2025) och förhandsversion preprint-sammanfattning (2024).
Vad HR-chefen kan göra – praktiska åtgärder
- Strukturerade intervjuer & case. Använd beteendefrågor om ansvarstagande, empati och etik; följ upp med referenser. Kombinera med standardiserade observationer av samarbete över tid. Se översikt över arbetslivsaspekter Smith & Lilienfeld (2013) och policyreflektioner Sheehy (2020).
- 360-graders feedback. Inför återkommande, anonymiserad feedback (uppåt, neråt, sidled) för att fånga mönster av charm uppåt men hårdhet nedåt. Koppla till arbetsmiljöarbetet enligt svensk lag.
- Etik- och efterlevnadslinjer. Tydliga kanaler för att rapportera osunt beteende utan repressalier. Dokumentera och följ upp konsekvent.
- Utbildning av chefer. Lär ut skillnaden mellan affektiv och kognitiv empati, belöningsbias och hur ”ytlig charm + låg ansvarskänsla” kan se ut i praktiken. Se van Dongen m.fl. (2020) för bakgrund till empati.
- Försiktighet med tester. Personlighets- och riskprofiler kan vara ett beslutsstöd men får aldrig ensamma avgöra anställning. Säkerställ rättslig grund (GDPR) och proportionalitet.
- Förebygg ”tyst skada”. Rotera ansvarsområden, separera maktkoncentration, och följ teamdata (personalomsättning, sjukfrånvaro, konflikter) under specifika ledare. Jämför med forskning om ”corporate psychopaths” och arbetsmiljöeffekter Boddy (2011).
Viktigt: Artikeln beskriver forskningsbaserade drag på populationsnivå. Diagnostik av enskilda individer kräver klinisk kompetens. HR-beslut ska alltid följa svensk arbetsrätt, diskrimineringslagstiftning och god sed.
