Enkla insatser – stora effekter
I en omfattande studie där över 3 300 anställda med flexibla arbetstider på Trafikverket deltog, undersöktes vad som krävs för att flexibelt arbete ska bli en hälsosam lösning – inte bara en stressfälla. Efter att grunddata samlats in via en enkät genomfördes en riktad insats i två avdelningar (en med intervention, en kontrollgrupp).
Interventionen bestod av två huvudsakliga delar: först individuell utbildning i digitala verktyg (exempelvis mejlhantering i Outlook) med fokus på struktur, planering och att undvika att jobbets tankar hänger kvar efter arbetstid. Sedan hölls gruppvisa workshops där medarbetarna gemensamt satte upp spelregler för flexibelt arbete – när det är okej att kontakta kollegor, när man behöver vara tillgänglig, och hur man undviker möten direkt efter varandra.
Resultatet? En genomsnittlig ökning i sömnlängd med cirka 36 minuter per natt — något som beskrivs som en betydande förbättring. Samtidigt visade mätningarna att även den psykologiska förmågan att släppa jobbet när dagen var över förbättrades.
Återhämtning, inte bara sömn
Enligt forskarna innebar insatsen inte bara längre sömn — den främjade också bättre psykologisk återhämtning efter arbetsdagarna. Det innebar bland annat att medarbetarna i större utsträckning kunde sätta gränser mellan arbete och fritid, och släppa jobbet mentalt när arbetsdagen var slut.
Däremot visade studien inga signifikanta förändringar i fysiologiska mått på återhämtning — till exempel hjärtfrekvens. Det tyder på att den här typen av insats i första hand stärker den mentala balans och sömnkvalitet, men att ytterligare åtgärder kan behövas för att förbättra fysisk återhämtning.
Anpassning efter arbetsplats – en nyckel till framgång
Forskarna bakom avhandlingen, med Johanna Edvinsson i spetsen, understryker att insatserna måste vara anpassade till förutsättningarna på varje arbetsplats för att verkligen fungera. Vad som funkar i en myndighet kanske inte fungerar lika bra någon annanstans — därför bör organisationer själva vara med och utforma spelregler och strukturer.
Detta är särskilt viktigt i en tid då flexibla arbetstider och hybridlösningar blivit allt vanligare. Det räcker inte med att erbjuda distansarbete — arbetsgivare måste också ge verktyg och skapa tydlighet kring förväntningar och gränser, både på individ- och gruppnivå.
Flexibelt arbete kan gynna — om det görs rätt
Den nya forskningen visar att med rätt stöd kan flexibelt arbete vara mer än bekvämt — det kan också vara hälsofrämjande. En kombination av verktyg, tydlighet och gemensamma spelregler gjorde att medarbetare sov längre, återhämtade sig bättre och hade lättare att släppa jobbet efter arbetsdagen. För företag och myndigheter är budskapet tydligt: flexibel arbetstid behöver kombineras med struktur och medarbetarinflytande — för att flexibiliteten ska bli en tillgång, inte en börda.
