November är månaden då mörkret tar över arbetsdagen. Många går till jobbet i mörker och hem i mörker, samtidigt som slutspurten mot årsskiftet pressar på. För chefen är det här inte bara en fråga om stämning, utan om arbetsmiljö: att fånga upp orken i tid hör till det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Mörkret påverkar, men olika mycket
Att dagsljuset minskar kraftigt under vinterhalvåret i Sverige är ingen nyhet. Hur det påverkar enskilda medarbetare varierar däremot stort. En del märker knappt skillnad, andra blir tröttare, sover sämre eller tappar energi. För en arbetsgivare är poängen inte att ställa diagnoser, utan att förstå att samma arbetsbelastning kan kännas tyngre i november än i maj och att signalerna därför kan komma tidigare.
Det betyder att chefen behöver vara uppmärksam på förändringar snarare än på enskilda dåliga dagar: den som brukar vara engagerad men blir tyst på möten, den som börjar jobba sent på kvällarna eller den som oftare är kort sjukfrånvarande.
Det här säger reglerna
Arbetsgivaren har ansvar för både den fysiska och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Sedan 1 januari 2025 samlas kraven i Arbetsmiljöverkets nya föreskriftsstruktur, där bland annat reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö, med krav kring arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling, ingår. Grundtanken är densamma som tidigare: risker ska undersökas, bedömas, åtgärdas och följas upp löpande. Läs mer hos Arbetsmiljöverket.
För en mörk och intensiv period innebär det i praktiken att arbetsgivaren bör fråga sig: Vilka risker ökar just nu? Är det fler deadlines, fler övertidstimmar eller färre återhämtningsluckor? Och har vi en plan för det?
Belysning är också arbetsmiljö
Den fysiska miljön är det enklaste stället att börja. Bra belysning vid arbetsplatsen är ett grundkrav, och under vinterhalvåret blir bristerna tydligare. Trasiga lysrör, bländande skärmar mot mörka fönster eller hemmakontor med en enda taklampa kan bidra till trötthet och huvudvärk. En snabb genomgång av lokalerna, och en fråga till den som arbetar hemifrån om hur deras arbetsplats ser ut, är billiga åtgärder.
Det kan också löna sig att se över rutiner som ger dagsljus: promenadmöten under lunchtimmarna, möjlighet att lägga pausen när det fortfarande är ljust ute, eller att inte boka in de viktigaste mötena så att alla tvingas sitta inne mitt på dagen.
Prioritera innan det blir för mycket
Den största risken i november är ofta inte mörkret i sig, utan kombinationen av mörker och hög arbetsbelastning. När budget, bokslut, julfester och projekt som ska bli klara före jul sammanfaller hamnar många på gränsen. Här har chefen ett tydligt verktyg: att prioritera bort. Att säga vad som kan vänta till januari är ofta mer avlastande än vilken friskvårdsinsats som helst.
Några frågor att ställa i teamet:
- Vad måste verkligen bli klart före årsskiftet, och vad kan skjutas upp?
- Finns det arbetsuppgifter som ligger på för få personer?
- Vet alla vem de ska vända sig till om det blir för mycket?
Samtalet är det viktigaste verktyget
Korta, regelbundna avstämningar säger ofta mer än en enkät. Ett enkelt ”hur mår du egentligen, och hur ser din arbetsvecka ut?” ger chefen chans att fånga upp signaler tidigt. Det kräver att chefen själv har tid, och att organisationen ser chefens arbetsbelastning som en del av samma riskbedömning.
När någon berättar att orken tryter är det viktigt att ta det på allvar och följa upp. Företagshälsovården kan vara ett stöd, och för den som redan varit sjukskriven finns arbetsgivarens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering.
Gör vintern till en del av planen
Att mörkret kommer varje år gör det förutsägbart, och därför går det att planera för. Organisationer som lägger in vinterperioden i sin årliga riskbedömning, med konkreta åtgärder för belysning, arbetsbelastning och återhämtning, står bättre rustade än de som hanterar tröttheten först när sjukfrånvaron stiger. November är en bra månad att börja, och december en bra månad att följa upp.
