En ny undersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) belyser hur vanligt det är att snusa i Sverige – både i traditionell och i helvit form. Studien, där drygt 70 000 personer mellan 17 och 84 år ingick, redovisar bland annat omfattningen av vitt snusande i olika åldersgrupper samt förändringar i rökvanor. Svaren är baserade på självrapporteringar.
- I befolkningsgruppen 17–84 år uppger 19 procent att de har snusat någon gång under den senaste månaden, och snusning är omkring tre gånger vanligare bland män än bland kvinnor.
- När det gäller vitt snus är dock könsfördelningen mer jämn: runt 7 procent av både män och kvinnor anger att de använt den helvita varianten den senaste månaden.
- Bland unga vuxna i åldern 17–29 år är vitt snus mest spritt; där uppger ungefär var femte person (20 procent) att de har använt det den senaste månaden, medan andelen är betydligt lägre i äldre åldersgrupper.
- Samtidigt har dagligrökning minskat kraftigt i Sverige sedan 2003: för nära två decennier sedan rökte 18 procent av kvinnorna och 13 procent av männen varje dag, vilket i dag har sjunkit till 7 procent i båda grupperna.
- Dessutom visar siffrorna att antalet cigaretter som dagligrökarna uppger att de konsumerar har minskat med 36 procent under samma period.
- Trots denna positiva utveckling kvarstår skillnader i rökvanor mellan olika utbildningsnivåer: personer med enbart förgymnasial utbildning röker mer än de med gymnasial eller eftergymnasial utbildning.
Att vitt snus redan skulle utgöra runt en fjärdedel av hela den svenska nikotinmarknaden tyder på att dess framfart är allt annat än en övergående trend. Tillverkare rapporterar om ökande försäljningssiffror och en ständig produktutveckling, där nya smaker och olika styrkor lanseras för att locka både erfarna användare och nyfikna förstagångssnusare. Inte heller är snusförsäljningen längre begränsad till den lokala kiosken eller förbutiken; idag finns snus online, där snusare kan klicka hem storpack till billigare pris.
En av de faktorer som ofta diskuteras är att vitt snus inte innehåller tobak. Det gör att många användare upplever det som en mer diskret, “ren” form av nikotin, särskilt eftersom risken för missfärgning av tänder är betydligt mindre än med brunt snus. Ändå kvarstår nikotinet som en beroendeframkallande substans, vilket gör att många hälsodebattörer fortsätter att ifrågasätta hur ofarligt vitt snus egentligen är.
Samhällets syn på nikotinprodukter går i vågor, men med färre cigaretter i omlopp och nya produkter som vitt snus på uppgång, är frågan om hur framtidens folkhälsa kommer att påverkas av dessa skiften fortfarande högaktuell. Det saknas mycket forskning för att fastslå hur farligt vitt snus är.
Hur mycket mer vitt snus kommer att öka återstår att se, men redan nu står det klart att denna nya form av nikotin har hittat en stabil position på marknaden. I takt med att kunskapen om hälsokonsekvenserna fördjupas och regleringar eventuellt stramas åt eller förändras, får vi en mer nyanserad bild av hur det helvita snuset passar in i svenskarnas vardag. Klart är att efterfrågan ökar – och så länge intresset håller i sig lär vitt snus fortsätta utmana både traditionellt snus och cigaretter om topplaceringarna i den svenska nikotinstatistiken.