Enligt Livsmedelsverket och flertalet forskare räcker det ofta med en varierad kost för att tillgodose näringsbehoven hos de flesta friska individer. Men det finns situationer där tillskott kan vara till nytta.
Dessa situationer inkluderar:
Graviditet: gravida rekommenderas ofta tillskott av folsyra för att minska risken för fosterskador. Även järn- och D-vitaminnivåerna kan behöva ses över beroende på kosthållning och individuella värden.
Amning eller planerad graviditet: Förutom folsyra kan vissa behöva öka intaget av bland annat vitamin D och omega-3 för att säkerställa en god näringsstatus inför och under amning. Detta görs bäst i samråd med barnmorska eller läkare.
Äldre eller mörkhyade personer med begränsad solexponering: Under svenska vinterhalvåret kan kroppen ha svårt att producera tillräckligt med D-vitamin. Äldre producerar generellt mindre D-vitamin, och personer med mörkare hudton behöver mer solljus för att uppnå samma nivåer som ljushyade. Ett D-vitamintillskott kan därför vara aktuellt för dessa grupper.
Strikt växtbaserad kost (veganer): Vitamin B12 finns främst i animaliska produkter, och veganer riskerar därför att få i sig för lite. Järn, kalcium och zink kan också vara värda att hålla koll på. Ett B12-tillskott är ofta nödvändigt, medan övriga näringsämnen kan täckas med noggrann planering eller andra tillskott vid behov.
Kronisk sjukdom eller malabsorption: Personer med diagnoser som påverkar upptaget av näring, exempelvis inflammatoriska tarmsjukdomar (som Crohns sjukdom), kan ha behov av specifika tillskott. Här bör man följa individuella rekommendationer från medicinsk expertis.
Idrott eller hård träning: Vid mycket hög träningsvolym kan kosthållningen behöva kompletteras, i synnerhet när det gäller protein. Vassleprotein (whey) är ett vanligt tillskott för att underlätta muskeluppbyggnad och återhämtning.
Kliniskt konstaterade näringsbrister: Har man fått bekräftat via blodprov eller annan medicinsk undersökning att man lider av en viss brist, kan det vara nödvändigt med ett tillskott för att rätta till obalansen. Det gäller exempelvis järn vid anemi eller D-vitamin vid kraftigt underskott.
Kosttillskottsmarknadens löften och krav på evidens
Industrin för kosttillskott omsätter miljarder globalt. Reklamen lovar förbättrad hälsa, ökad energi och förstärkt immunförsvar. Även i Sverige syns reklamkampanjer för såväl vitaminer som kollagenpulver och proteinbars. Samtidigt påpekar experter att tillskottsindustrin inte genomgår samma strikta kvalitetskontroll som läkemedel. I vissa fall har europeiska och amerikanska myndigheter upptäckt föroreningar och bristande innehållsdeklarationer i produkter som säljs fritt över disk.
Om du ska ta kosttillskott bör du:
Köpa från seriösa tillverkare. Välj välkända märken med god kvalitetskontroll och undvik misstänkt billiga produkter från oklara försäljningskanaler.
Läsa innehållsförteckningen noga. Se efter vilka ämnen, doseringar och eventuella tillsatser som finns i produkten.
Ha koll på rekommenderade nivåer. Överdosering av vissa vitaminer och mineraler kan vara farligt, särskilt de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.
Fråga en dietist eller läkare vid osäkerhet. Vid specifika behov (t.ex. graviditet, kronisk sjukdom eller höga träningskrav) kan expertstöd vara avgörande för rätt dos och rätt sorts tillskott.
Olika ändamål för kosttillskott
Att ta kosttillskott handlar inte enbart om att kompensera för faktiska brister eller diagnoser. Det finns flera anledningar till varför människor väljer att komplettera sin kost, även om de redan äter varierat och är friska. Kanske vill man “optimera” sin näringsstatus, förbättra träningsresultat eller helt enkelt testa en trend.
Här är några exempel på olika användningsområden och vad de innebär:
Prestationshöjande ändamål
Proteintillskott: Många idrottare och träningsintresserade använder proteinpulver (t.ex. vassleprotein) för att säkra ett tillräckligt proteinintag och stödja muskelåterhämtning. Även om det ofta går att täcka behovet med vanlig mat, kan pulver vara ett praktiskt komplement för den som har ont om tid eller följer ett intensivt träningsschema.
Energitillskott: Pre-workout-produkter som innehåller koffein och andra stimulerande ämnen är populära för att öka fokus och uthållighet under passet. Här gäller det dock att vara uppmärksam på innehållsförteckningen och följa rekommenderade doser.
Allmänt välbefinnande
Multivitaminer: Även om de flesta friska vuxna enligt Livsmedelsverket sällan behöver multivitaminer, finns det de som uppskattar tanken på en “försäkring” ifall kosten vissa dagar inte är optimal. Här är det dock viktigt att inte se multivitaminer som en ersättning för en varierad kost.
Antioxidanter och superfoods: Många tar tillskott som sägs innehålla höga halter av antioxidanter eller näringsämnen, i hopp om att stärka immunförsvaret eller öka energinivåerna. Det kan röra sig om exempelvis spirulinapulver, chlorella eller extrakt av grönkål.
Hud, hår och naglar
Kollagenpulver: För den som vill ge huden lite extra lyster eller stärka naglarna kan kollagenpulver upplevas som en hjälp. Vetenskapen är inte helt enig om hur effektivt detta är, men många upplever ändå en subjektiv förbättring.
Vitaminer för hårväxt: B-vitaminet biotin är en populär ingrediens i tillskott som riktar sig till dem som vill främja tjockare hår eller starkare naglar. Även här varierar forskningsstödet, men efterfrågan är stor.
Specifika livsstilsval
Vegan eller vegetarisk kost: Även om det kan finnas risk för brist på B12 och järn vid en strikt växtbaserad kost, väljer vissa att ta andra tillskott (t.ex. omega-3 från algolja) för att optimera näringsstatus utan att det är medicinskt nödvändigt.
Periodisk fasta eller lågkolhydratkost: Vissa kostmönster kan göra det svårare att få i sig vissa näringsämnen i tillräcklig mängd, och då kan kosttillskott vara ett sätt att känna sig tryggare med att man får allt man behöver.
Psykologisk trygghet
Ibland handlar det om känslan av att göra “det lilla extra” för hälsan. Vissa upplever en mental fördel av att veta att de tar något som kan ge en extra skjuts, även om forskning inte alltid bekräftar en stark effekt. Man skulle kunna kalla det en “placeboeffekt”, men om det får personen att må bättre och inte är skadligt, kan det i praktiken ses som en okej anledning.
Lista över kosttillskott med bevisad effekt:
Vitamin D: Viktigt för skelett och tänder, särskilt under svenska vintrar.
Folsyra: Minskar risken för fosterskador, rekommenderas vid graviditet.
Omega-3: Kan gynna hjärt-kärlhälsan, särskilt vid lågt fiskintag.
Kreatin: Ökar explosivitet och styrka vid högintensiv träning.
Vassleprotein (Whey): Underlättar muskeluppbyggnad och återhämtning.
Järn: Nödvändigt vid konstaterad blodbrist eller dokumenterad järnbrist.
