Varför riskdelning höjer kvaliteten
Riskdelning är A och O inom alla typer av finanshantering och företagande. När ersättning knyts till utfall, flyttas dialogen från leverantörens produktlistor till effekt i er verksamhet. Fler kvalificerade kandidater, snabba ramp-up, högre medarbetarlojalitet, ökad intern mobilitet. Vad ni nu definierar som affärsmål i ert företag.
Det gör något med arbetssättet. Hypoteser testas snabbare, mätpunkter blir tydligare och rapporteringen täcker det som fungerar, inte hur många timmar som lagts ner på ett visst uppdrag. En partner som stått för en del av risken vågar också säga “det här spåret ger dåliga resultat”. Det ska vara prestigelöst. Och man måste kunna säga till om något inte stämmer. Det går åt båda hållen.
Så designar du utfallsavtal som håller
Till en början kan det vara klokt att sätta upp några tydliga och precisa mål. En tydlig baseline för nuläget. Sätt upp prioriteringar för KPI:er som rör kärnan i uppdraget.
Ange också mätfrekvens och ansvar: vem kvalitetssäkrar data, hur ofta kalibrerar ni, och vilka beslut triggas när trenden går åt fel håll? Inför cap/floor. Ett tak hindrar att ersättningen drar i väg om utfallet blir exceptionellt; ett golv skapar stabilitet så att partnern kan planera leverans även när yttre faktorer (som marknad och säsong) spelar in.
Välj blandad ersättning. En rimlig fast del täcker grundarbetet och gör modellen hållbar över tid. Prestationsdelen knyts till de KPI:er ni har bäst mätbarhet i – exempelvis “andel kritiska roller tillsatta inom 60 dagar” eller “andelen nyanställda som är fully productive inom 90 dagar”. Tänk också på rättvisa data. Partnerbolaget ska kunna påverka det som mäts; annars skapar en sådan här modell bara frustration. Som inspirationspunkt från finansvärlden finns modeller där kunden betalar först när värdeskapande faktiskt bevisas. Fair Investments är ett känt exempel där principen betalt för verklig effekt står i centrum. Den typen av logik, ersättning efter utfall, kan översättas till utvecklingsinsatser, ledarprogram och förändringsarbete på liknande sätt.
Lär av andra branscher och välj rätt partner
Produktutvecklingsteam arbetar ofta med time-boxed experiment och tydliga kill-criteria. Ta in samma disciplin i ert arbetsflöde; kortare cykler, fördefinierade beslutspunkter och en backlog som rensas aggressivt när data pekar åt fel håll.
Tillväxtteam prat-testar innan full produktion. Översätt det till HR/organisation: pilota en ny onboarding-ritual i en avdelning innan den rullas brett. Låt ersättningsdelen knytas till pilotens effekt, inte till antalet workshops. När ni väljer partners:
- Be om kontraktsförslag som visar hur KPI:er kopplas till ersättning. Otydliga modeller är en varningssignal.
- Granska mätbarheten. Om datakvalitet saknas – kräv att partnern tar ansvar för att bygga upp minimistandard (enkla dashboards, definitioner, metadata).
- Säkra er corporate governance. Inrätta ett gemensamt “resultatforum” månadsvis där ni går igenom utfallet, beslutar om justeringar och dokumenterar experiment som ska pausas eller skalas.
- Testa incitamenten i praktiken. Låt partnern simulera tre scenarier—under-, on- och over-performance och visa hur arbetssätt, rapportering och ersättning skiftar.
Riskdelning är i grunden ett gemensamt beslut. Ni premierar lärande och fokus på effekt över aktivitetslistor. I tider när osäkerheten är hög är det just sådana samarbeten som håller—för att de tål att mätas.
